Torsdag den 27 september 2012
Inatt dog en pappa.
Egentligen försvann han redan den där varma sommaren för så länge sedan, men fann det lämpligt att den gången komma tillbaka och leva på övertid i nästan tjugo år till. Den pappan dog nu, när septembernatt blev septembermorgon, och den allra sista stunden var vacker. Har jag hört.
Nu finns det inte fler pappor.
<3
Beklagar sorgen. Förstår att det känns jobbigt. Ska själv på begravning för min pappa på måndag, han fick somna in efter lång tids sjukdom. Vi tänker på dig och övriga familjen
Många kramar från familjen Hassmund
Tråkigt att höra Helenchen, då förstår vi varandra: det är en lättnad men samtidigt en förlust. Kramar till er!
Precis så är det. Men som min kompis Sara sa: Pappa är ändå alltid pappa. Men man får försöka minnas de fina stunderna man haft.
Du som är duktig på att skriva kanske skulle göra som jag och skriva ett brev till din pappa - det kändes rätt skönt att göra det.
Många styrkekramar från Helena med familj
Åh finaste A. Vi är med dig i sorgen. Vi vet, det är 7,5 år sedan Fs pappa gick bort. Men han är ,ed oss varje dag ändå. Kramar
<3