Alma Drake ritar

Ett tips till alla er som liksom jag har små, små töntiga flugor inomhus, som yr runt utan syfte och mål. De har bott i en liten grön växt som jag haft i fönstret, åtminstone tror jag det, för där har det varit landningsbana för allihop från morgon till kväll. Nu står den i diskhon, i väntan på slängning, och jag har upptäckt ett nytt knep som jag gärna delar med mig av: målarfärg. Om växten var en favorit är det inget mot vad min nymålade vägg är, alla ska de dit och känna på den våta målarfärgen med sina små ben. De fastnar av sig själva eller av att jag smaskar till med målarpenseln. Win win. Fin stund i färg för dem - flugfritt för mig.

 

Sov tio timmar inatt, och drömde något fint, jag tror det i alla fall, det kändes så när jag vaknade.

 

Grått idag med, målandet har fortsatt. En tröst är att monsterregnet igår suddade bort spåren efter grannens balkongtvätt. De var ute i fredags kväll och skrubbade, och lät förstås det smutsiga vattnet sippra nedåt. Där under ligger min balkong, och både sidorna och trägolvet var rena. Tills i fredagskväll vill säga, men idag söndag ser det ok ut igen. Tack Kattegatt, för ovädret.

 

Hamnade hos Gidlund under den första bloggen, sedan blev han frisk och den slutade skrivas, och när cancern kom tillbaka gjorde bloggen det också. Idag sommarpratade han, jag kände igen texten spridd över olika inlägg men den lästes fint med Borlängedialekt. Leta upp sändningen på sr.se, eller ratta in P1 till reprisen ikväll. Kristian är värd att lyssnas till.

 

Söndagar är vigda åt den lilla firman, så är i alla fall tanken, men jag har haft svårt att komma gång idag. Inte för att suget har fattats, jag har bara inte vetat var jag ska börja. Ska göra mig en Starbuckskaffe nu, köpte förstås med en del sånt från New York, och med den som sällskap ska det väl gå. Först ut är att rita en ny hjärna till Lillebrors föredrag, den jag gjorde var tänkt att visas som liten bild men nu har den förstorats och tar upp en sjättedel av ett A4, och då ser den plötsligt klumpig ut. Den ska få tunnare linjer helt enkelt, och passa bättre in där under rävarna.

 

Och jag vet, jag tjatar om det, men kan ni fatta att vissa har sådant här som dagjobb, att det kan stå "Rita om rävhjärnan" på någons ToDo-lista för måndagens arbetspass? Alldeles fantastiskt ju, jag måste verkligen knäcka hemligheten till hur de får det att gå runt, och så göra samma sak. Att sälja teckningar till sin arbetsgivare i utbyte mot fyra flextimmar är nog inte en del av receptet, men någonstans måste man ju börja, och allt ger erfarenhet.

 

Nä, kaffe var det. Och rävhjärna.

 

 

 

Varje gång jag tittat ut genom fönstret idag har det hällregnat, på olika vis. Från höger, från vänster, ett tag nästan underifrån och nu som en dusch, strilande rakt ovanifrån. Det har passat mig fint. Tog lång sovmorgon föjt av ett tvättpass och har nu väldoftande täcken, sjalar och annat som jag hittade och slängde in i maskinen.

 

Drog runt möbler och letade fram undanställda färghinkar, och medan Gynning sommarpratade snyggade jag till vardagsrumsväggen. Det finns inget som målning för att rensa tankarna, och den gångna sexdagarsveckan är nästan borta ur sinnet.

 

 

Har tillbringat många timmar med datorn i knät, surfat runt på Skatteverket och designerbloggar, kikat in i illustratörers hemmaarbetande liv och drömt mig bortåt, framåt.

 

Jordgubbar & glass: check, film mitt på eftermiddagen: check. Helgkänsla - check.

 

Aaaah...

 

Klockan närmade sig sju, det hade varit en lång dag och en ännu längre vecka, och studieåret som går mot sitt slut har inte varit oss nådigt. Hade dessutom druckit upp halva Selectamaskinens kaffeladdning, och allt sammantaget gjorde att jag skrattade så jag grät när en student på knagglig engelska inledde sitt kvällsmail med "OMG, feedback, Im gonna cry..." och avslutade med att bönfalla mig att inte deportera henne, för hon har en omtenta i augusti. Då vinkade jag åt kollegorna och gick hem, klarade inte mer.

 

När jag inte skrattar hysteriskt så lyssnar jag till kollegor och vänner som alla börjat med 5-2-metoden. Fem dagars ätande under en vecka, två dagars snudd-på-fasta med lågt kaloriintag, och "inte kan det väl vara så många kalorier i ananas, jag tar en bit till och räknar det inte". Än så länge verkar det lite stapplande, men rent allmänt tror jag kroppen kan må bra av tillfälliga stunder av svält, vi får väl se hur länge flugan håller i sig. Jag vet inte hur många som börjat den senaste veckan, känns som om varenda människa just nu vill ventilera hur hungriga de inte är.

 

Önskade alla jag träffade idag en trevlig helg, tills någon upplyste mig om att det bara är torsdag. Jag förväntas alltså arbeta imorgon, igen. Det får gå.

 

I helgen ska jag sova. Bara.

Uppdaterade Facebook, och skrev om hur det var den vinglösa kiwin Dave som introducerade mig för The Tallest Man on Earth. Om att det kändes lite märkligt - inte bara för att han är den längsta människan på hela jorden, utan för att han även är svensk. Kände igen rösten men hade missat honom, och det krävdes en nyazeeländare för att jag skulle få upp ögonen. Skrev att det är därför man ibland måste resa till andra sidan jorden; för att upptäcka att det bästa i livet inte alltid är så långt bort. Ibland har det funnits här hela tiden. Skrev också att låten 1904 helt dominerat min dag, och att lusten att få resa, upptäcka och sedan återvända hem igen än en gång har vaknat till. Och så avslutade jag med en bit av låttexten.

 

 

 

 

Stiltje. Eller, motsatsen egentligen. En tyst storm.

 

Terminen har gått mot sitt slut, vi har arrat vårceremoni och lever nu i efterdyningarna. Alla verkar i något slags kaos, där deadlines avlöser varandra och där mina studenters visum kollektivt gått ut utan att någon bemödat sig med att förnya dem i tid. Det blir många brandutryckningar, men till skillnad från i det tidigare grundskolejobbet inte i bokstavlig mening; här handlar det istället om att lösa uppkomna problem på snabbast möjliga tid. Om kvällarna sitter jag på kontoret med musik i öronen, och betar av en inkorg med ärenden som trots det växer, trots musiken. På något vis gillar jag det ändå, lugnet, och att få vara effektiv och kunna åstadkomma. Flexkontot tjockar på sig, det kommer väl dröja till oktober innan jag kan ta ut tiden men jag längtar till regniga eftermiddagar när jag kan sitta uppkrupen vid soffan med ett skissblock i knät. Det är som vanligt med andra ord, och samtidigt så ovanligt.

 

"We lost Lars". Och med det konstaterandet fick till sist hela avdelningen veta att vår kollega inte längre finns. Från en dag till en annan var han borta, och nu måste vi hitta nya sätt att lösa sådant som var tänkt att vara hans. Det blir nog bra till slut, det blir det ju alltid, men för stunden har vi tappat farten.

 

Så det är stiltje, och storm.

Såhär års utgör jordgubbar själva basen i matpyramiden. Omnomnom.

 

Nattens statusuppdatering på Facebook:

 

 

 

 

 

Låt mig lista saker jag inte gjort på sistone:

 

* Andra Långdagen. Gatufest, fint väder. Jag var inte där.

* Knarrholmsfestivalen. Var lite sugen men den har visst redan hänt. I maj någon gång.

* Symfonikerna i Slottsskogen. Missade det förra året också.

* Picknickfestivalen vid Svarte Mosse. Gamla kombon Eskils band Doris Hopp spelade.

* Summerburst. Klubbmusik på Ullevi, pågår för fullt.

* Håkan Hellström på Slottsskogsvallen, även han spelar som bäst precis just nu.

 

Allt detta har hänt under de senaste sommarveckorna, och jag har inte besökt något av det. Somligt hade jag behövt köpa biljett till långt tidigare, annat hade jag bara kunnat dyka upp till. Jag verkar ha kommit av mig en smula. Den senaste veckan beror det till största delen på en ögoninflammation som gjort ögonen grusiga och trasiga och mig inte sugen på annat än att hänga på balkongen och i soffan efter jobbet. Måste hitta tillbaka till lite av energin nu, har som vanligt haft en massa idéer i huvudet men ingen ork att ta tag i någon av dem.

 

Slog till med 12 timmars sömn natten till idag, kanske är det nu det vänder. Har skruvat ihop balkongmöblerna som IKEA levererade till trottoaren i torsdags, valde lätta paket så det var ingen match att bära upp för trapporna till lägenheten. Vanliga fällstolar i trä men överraskande bekväma. Har suttit med en bok där ute under dagen, men nu när solen försvunnit är det kyligt.

 

Borrade upp en tavellist som knappt vill sitta kvar i gipsväggen, men där ska bara några New York-prylar i lättvikt stå så det gör ingenting. Nummerplåten är köpt på Hells Kitchen Flea Market, älskar den.

 

 

 

 

Middag blev något så simpelt som tomater från egna plantan, en bit lax, ugnsbakad vitlök och rödlök samt en Kilkenny. Man ska inte krångla till det.

Halv elva igår kväll började jag klippa med ögonen. Äntligen, lade ned boken jag läst på golvet, nu skulle det sovas. Vaknade halv ett. Halv ett! Det börjar ju bli fånigt nu, hur skulle två timmar någonsin kunna vara nog? Låg vaken till halv sju, sov en timme till, steg upp och gäspade mig igenom dagen.

 

Sommarfest med jobbet på Kajskjul 8 nu ikväll, bra uppslutning, himla trevlig kväll faktiskt. Solen värmde verandan där vi satt alla vi 130 som tackat ja, helt vindstilla. En illusionist inledde kvällen med att briljera i tankeläsning, det skapade tillräckligt många samtalsämnen för att grillningen skulle bli högljudd. Stegtävlingens vinnare utsågs, det dracks öl och tappades kladdiga köttbitar på nystrukna skjortor.

 

Fick precis sms av Marwan, hon är ute och vandrar i Linköping och hade fått syn på "min" uteliggarkompis, tydligen hade han snyggat till sig och ansat skägget. Jag frågade om han drack filmjölk direkt ur förpackningen, det gillar han att göra, men han tuggade bara på frön ikväll meddelade hon. På något vis ett sms som värmde.

Blogg.se verkar ha flippat ur en smula, har lösenordsskyddat alla mina tidigare bloggar (har tagit död på ett antal genom åren), och när man nu går in på almadrakeritar poppar det upp en ruta om att krävs lösenord för almadrakeskriver. Vilket ju stämmer, men det är fel blogg. Klicka bara avbryt så kommer ni in här som vanligt. Förresten verkar bakgrundsapan ha försvunnit i samma veva, men jag ska försöka fixa båda sakerna så snart jag kan.

 

Det har varit en tokigt seg måndag. Eftersom jag helt vänt på dygnet under helgen (vet sedan tidigare att jag konstigt nog inte fixar att resa i österled) så gjorde jag allt för att klubba mig natten till idag. Kom på att jag hade gamla insomningstabletter i medicnskåpet och svalde en, sekunden senare slog det mig varför jag fortfarande har kvar dem: tyckte inte de fungerade avslappnande nog, utan blev bara dimmig i huvudet hela dagen efter. Har därför gått runt med jetlag och sömnpillerdimma i skallen hela dagen, drack så många koppar kaffe att händerna skakade när jag skulle signera papper men inte hjälpte det mycket. Hittade ändå lite reservkrafter längst in, kanske för att det var kul att återse kollegorna efter semestern, och lyckades faktiskt få en hel del gjort på kontoret.

 

När man inte sover om nätterna får man hitta på sysselsättning. I lördags natt gjorde jag denna, efter att ha sett det i en tidning. Tag valfri pocketbok, min De SMå Tingens Gud har jag aldrig orkat igenom och den hade lagom gulnade papper efter ett liv i fönster, och vik sidorna till trekanter. Det tog sin tid att vika 300 sidor, men nu är papperskonsten klar. Jahopp, och nu gör man vaddå med den...?