Måndag den 10 mars 2014

En månads bloggpaus.

 

Datorn, den lille Asus, gav upp. Vi har slarvat oss jorden runt tillsammans, han har varit tapper men nu hade till sist vulkanisk sand och saltvatten övermannat honom. Han tog inte längre laddning från adaptern; inte bara ett välkänt märkesproblem utan även dyrt och osäkert att laga. Sorgearbetet är redan påbörjat, jag ska skaffa en ny, men jag lyckades efter mycket om och men och en rejäl tuss maskeringstejp att blåsa liv i honom tillräckligt länge för att spara över allt. Om man hittade _exakt_ rätt läge, vilket man gjorde under 30 sekunder var 5:e minut, och pressade in strömkabeln så knogarna vitnade samtidigt som tejpen höll adaptern på plats så sög den faktiskt i sig lite ström. Jag är så löjligt tacksam över det!

 

Nu är han helt död, men allt är sparat på externa hårddisken och Asus får somna in på riktigt. Jag måste få bättre snurr på säkerhetssparandet, var nöjd tidigare när jag gjorde det var tredje månad eller så, men det är ju alls inte tillräckligt. Kanske kan ha det som rutin den sista varje månad, när räkningarna betalas så sparas även det som jag samlat på mig under månaden. Nu låg det tusentals bilder och ett halvt bokmanus på laptopen, somligt fanns sparat men inte allt, hann få lite andnöd där innan jag fick över allt.

 

Som tur var fick jag i samma veva en jobbdator som jag kunde ta hem, men tror ni att den accepterade min nätverkskabel som lina rakt ut på cybermotorvägen? Nej nej, det vore för enkelt. Den låg bara där, och trilskades. Något med VPN-klienten tänker jag mig.

 

Dessutom gav TVn upp också, såklart. Det visade sig så småningom bero på att stadsnätet gjort något skumt utan att meddela, efter en timme i supporten hade jag nytt IP-nummer och lade på med instruktionen att starta om box och dosa var 15:e minut tills jag hade kanalerna tillbaka. Det tog ytterligare tolv timmar, sedan var allt återställt.

 

En fullkomligt analog helg alltså, där i mitten av februari, och jag har väl aldrig varit så produktiv. Som tur är har jag ju fritidsintressen som bara kräver papper och pennor. Lyssnande på radio, ritade apor och läste böcker. Hälsade på hos Vårflodsfolket. Det gjorde mig gott att vara utan dator och TV en helg, ska nog införa Amish Nights med helt skärmfria kvällar.

 

Spridda skurar:

 

Hälsade på i Krokslätt en kväll, promenerade in till Brunnsparken i den halvmörka kvällen.

 

Det stormade till och från de där veckorna, mitt balkongbord var inslaget i en IKEA-kasse som skydd mot vätan men den kassen tycks nu ha fått vingar.

 

Det var fullmåne och helt överjävligt svårt att sova.

 

Föreläsning av den helt enastående Dan Josefsson, om Tomas Quick-härvan. Jag blev rädd, och imponerad, och övertygad om att boken måste införskaffas.

 

Var på Aftonstjärnan för första gången någonsin, med två kollegor. En slurk vin på hotellet vid vattnet innan, sedan kvällsfika på bions café och så film: Återträffen.

 

Hjälpte till att flytta Kvistfamiljen från Majorna till Kyrkbyn – alla ska till Hisingen! Det är i alla fall min plan. Är enormt nöjd med att det numera bara är tio minuters promenad mellan våra postlådor.

 

Vispen var ljuvlig som vanligt, sprang runt som en virvelvind men hann mysa i soffan också, och dela ut kramar. Bosse och Iris var där, och liten Tyra, och Lina. Maria, Johanna och Emma stannade kvar i huset med barnen medan vi andra (jag, Mattias, Peter, Fredrik, Åsa & Ivan) bar kartonger och möbler in och ut ur flyttbilen.

 

Lyssnade andäktigt på stafetten från Peters mobil, stående i nya hallen, med hela flyttgänget uppdelat på två våningar. Vi frös fast i två minuter, hörde Kallas spurt och vrålade ”Jaaaa!” när OS-guldet togs. Sedan fortsatte flytten. Hissen var starkt opålitlig, stannade när den kände för det men fungerade med ett nödrop under hela dagen. Och nu bor de här, alldeles nära mig.

 

Hade tänkt gå på föreläsning av Bea Usmaa också, om hennes efterforskningar som resulterat i bok om Andréexpeditionen, men jag tvingades avboka på grund av tidsbrist. Minns att min pappa var fascinerad av det där, när vi var i Gränna och han hade chans att gå på Andrémuséet. Jag gillar multibegåvade Bea; hon är läkare, illustratör och författare. Och hon höll säkert en bra föreläsning.

 

Brunchat med Rambergsgänget, alltid en ljusglimt.

 

Och så har det apokalyps-snöat. Stora, glesa flingor singlade sakta till marken, det såg ut som aska efter ett vulkanutbrott. Jag stod på balkongen och betraktade det tysta.

 

Så. Inget särskilt har hänt. Men sedan hände något. Cliffhanger!


Kommentarer
Postat av: Sayo

Gött att se dig igen. Evil det där med cliffhanger... morr

2014-03-10 @ 21:42:23
URL: http://sayo.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0