Lördag den 24 maj 2014
Helt oinspirerad till bloggande just nu, ändå är det ju det som är själva poängen med den, i min värld. Att jag ska skriva ned vad jag gör om dagarna, för att komma ihåg det. Det hade väl varit fortsatt glass och ballonger att vända den här bloggen ryggen om jag istället hade snurr på en privat pappersdagbok, men det haaar jag ju inte. Det här är enda beviset på att jag finns. Tills pappersdagbok är införskaffad och känns som vardag får det bli nedplitande här, ändå.
Sedan sist alltså. Hm. Hmmm…. Jag minns att jag och Malin var på bio, en halvmörk kväll. Såg The Grand Budapest Hotel. Vänta lite, har jag inte redan skrivit det?
Efter kontroll: jo, det har jag. Undrar vad jag då tagit mig för. Det var i alla fall brunch på Port Arthur en söndag, det minns jag tydligt. Jag och Pariya hade bokat in och bjudit in avdelningen, vi var tio hungriga själar som umgicks och ägnade en hel söndageftermiddag åt att äta. Bra grej det där, och fint ställe. Promenad hem, och en liten extra slinga; stegtävlingen är i full gång på jobbet.
Och nu i helgen var det ju dags för Göteborgs-Varvet!
Lillebror anlände, och så även mamman. Vi bekantade oss med rullbandssushin vid Domkyrkan (kalasgott!), och peppade inför loppet. När lördagen väl kom var det sommarsoligt med lite vind, och därmed både löparvänligt och picknickvänligt. Vi vinkade av en taggad bror, som lämpligt nog rakat fram sitt ärr och därmed en löparfrisyr, och satte oss på en filt vid Stora Dammen i Slottis och sipppade rosé.
Notera vinglaset mellan tårna.
Älskar varvet, så mycket härligt folk i rörelse! Lillebror sprang som vinden, på ynka 1:32 hade han avverkat sina två mil, vi hann precis picknicka klart innan det var dags att börja röra sig mot målgången igen. Han såg oförskämt oberörd ut där han kom gående i sina nya, fina guldmedalj.
Samma kväll blev det fördrink på min balkong, här först lite nedvarvning.
Marwa hade också sprungit, och hon och Robin joinade till middagen. Slurkade öl i flera timmar och var rätt nöjda med livet. Riktig sommarnatt när jag senare följde dem till bussen.
Morgontidigt balkonghäng, vinka av mamma och sedan in till stan och Ritz för brunch innan Anders tog tåget tillbaka till sin plätt i Sverige. En helt grymt inspirerande helg, fint folk och en allmän känsla av påhejande.
Den här veckan har jag haft ett enda projekt, och det projektet är att göra en bild till PJ som tack för det fina fotot jag fick av honom och som jag sedan låtit trycka på canvas och nu har på väggen. En morgondimmig allé, och den förtjänar ett tack. Kalla det konstutbyte. Han har önskat ”något med gitarr, kamera, tankar, skapande”. Lätt som en plätt – eller motsatsen… Har inte hitttat någon inspiration alls till den, har känts för svårt, men nu har jag ändå hittat en design jag gillar. Fokus kamera och gitarr, inga tankar men att jag skapat tavlan får duga. Senast onsdag kväll ska den vara klar hade jag tänkt, för att kunna fraktas till Örebro dagen efter, så nu är det högsta växeln i och en hel del disciplin som gäller om den ska bli klar. Det har varit lite hatkärlek, mest på grund av min egen inkompetens, att det inte sett ut som jag önskat, men nu tycker jag om den. Vi börjar hittta varandra, jag och canvas. Håll tummarna för att det utlovade regnet kommer, jag behöver det. Ingen sneakpeak här, vet inte om han hittat hit, men när den bytt ägare lägger jag upp en bild. Just nu är gult en svår färg, en väldigt svår färg…
Men först av allt: lördagsbrunch med Rambergsgänget!
