Alma Drake ritar

Midsommarfredag och ledig dag, jag gick ändå in och jobbade förmiddag. Var helt slut efter det, kände mig trött, och utarbetad. Jag har klamrat mig fast vid frukostar runt om i stan och på så vis behållit lite socialt liv, men i övrigt har allt fått stryka på foten denna vecka vilket alltid känns så trist. Jag glömmer hur terminssluten kan vara, och hur less jag är på det. Kanske dags att förändra, jag vet bara inte hur. Har i och för sig tusen idéer, kanske skulle välja en att verkligen genomföra.

Det blev alltså fokus på återhämtning och den här midsommarhelgen hade inte kunnat tillbringas på bättre sätt, känner att axlarna sjunkit ned nu. Två dagar kvar innan semestern, möjligen en halv onsdag också men sedan lämnar jag campus och återvänder inte på fyra veckor. Oj oj så efterlängtat.

Har knarkat P3 Dokumentär hela eftermiddagen idag: Instagramupploppen, den belgiska pedofilen, Billy Butt, IB-affären och det rasbiologiska institutet i Uppsala. Somliga var nya, andra har jag lyssnat på förut. Älskar den där skattkistan av dokumentärer på SR:s hemsida, eftersom jag redan 2005 ständigt lyssnade på P3 så hörde jag något av de där första avsnitten och såhär tio år senare återvänder jag ständigt till arkiven. Snudd på 200 dokumentärer, listade efter år, ett småårgsbåård som amerikanerna skulle ha sagt.

Känner ett tokigt festivalsug nu, en längtan till insjöar och skogar och konsertscener och varma nätter.

Och kanske att en liten plan har utkristalliserat sig.

Gudars skymning, jag behöver ett nytt uttryck. För gudars skymning alltså, sliter snart ut det. Hur - huuur - är det möjligt att det gått 2½ månad sedan det där senaste påskinlägget? Hm? Någon? Tokiga tider.

Jag minns att jag och mamma vandrat runt på Oset, ätit jordens bästa rödbetssallad på Ingeborgs, varit på Sjöparksrestaurang i Kumla och på blueskväll i Hallsberg. Minst en pizzafross på Paolos också, kanske två.

Deklarerat i tid, och läst om Lillan & Loke & Staffan i Hallandsposten.

Spa med Lisabeth, bara bilresan dit och kaffet på parkeringen gjorde min dag. Rena och nöjda åkte vi sedan hem till Jon som serverade fisksoppa och skräckfilm i Ytterby. Katterna bidrog med att släpa in en levande mus.

Det blev spa med Mia också, och improvisationsmusikal på 2Lång. Älskar det påhittet.

Frukostar. Enormt många frukostar faktiskt, i olika konstellationer och på olika krypin. Det vill till att man tar tillvara morgontimmarna när dagarna fylls av en massa måsten och man tvingas bli kreativ i sina försök att få in vännerna i den ekvationen.

Gick på teater. Ordnade middagar här hemma, bartömning, festivalplanering.

Lillebror och Marwa sprang Varvet med bravur, fick kexckoklad och medalj och numera traditionsenlig middag här hemma på kvällen. Mamma marinerade rostbiff, dreglar vid tanken, går inte att tröttna på det...

Fick gullvivebukett - gullvivebukett! - och ett växthus. På min födelsedag slog det knallrosa trädet utanför köksfönstret ut.

Hängde i ett sommarvarmt Halmstad en hel lördag, nosade på Nissan och Tylösand, fick sand i skorna och såg en minkmård som fångat en huggorm bland klipporna. Fick hänga i den röda studion medan Lillebror spelade på flygel, och lyssna på skönt rävsnack i sofforna. Fin dag.

Ätit nygrillad hamburgare i solen, och sett Foo Fighters-Dave genomföra en konsert med brutet ben inför ett jublande Ullevi.

Varberg. Hängt där rätt ofta; på tågperrongen, på Kulturhuset, vid havet, men så blev det bok av det också.

Det är det största som hänt, att vi nu har en boktvåa. Vi har jobbat klart den, haft vår pingismatch med förlaget och kommit fram till slutversionen som nu går till provtryck. Lika magisk känsla som sist, kan knappt vänta på att få bläddra i den. Lite mindre tidspressat denna gång även om det gått snabbt, och på något vis blir det ju alltid så intensivt mot slutet, men jag är väldigt förtjust i denna bok! Både i texten och i bilderna. Trots att vi suttit med huvudena och skärmarna tätt ihop så är det ändå något annat att se inlagan när Idus slagit ihop det till tryckfärdig bok.

Makalöst, sa Bull, hur saker och ting ändå kan bli ibland.

Så. Det är vad man hinner på tio veckors liv.