Alma Drake ritar

Vi är bara några timmar in på det nya året, och det känns redan så mycket bättre än det förra. Det ligger som i luften.

 

År 2013 passerade i ett nafs, och gjorde inget större väsen av sig. Rätt oansenligt och utan att störa gick det från januari till december och jag tycker på något vis att jag hade kunnat göra mer av det. Idéer var det som alltid gott om, men jag lät det för det mesta stanna vid det. En torsdag i januari bloggade jag detta:

 

Kom hem från jobbet vid åtta, kokade havregrynsgröt, kollade Facebook och bloggar samtidigt som jag kikade på TV. Nu är klockan 21:15, jag ska bryta alla tidigare barriärer och krypa ned i sängen med en bok.

 

Living the dream.

 

Det beskriver tyvärr året rätt så bra. Jag startade visserligen upp Alma Drake och hängde mycket i Skatteverkets lokaler ovanför Magasinsgatan, men sedan kom jag inte längre. Ritade mycket, men endast det som var på beställning åt vänner blev det något av. Det andra blev liggande, ofta halvfärdigt, ibland bortglömt. Det gav sig aldrig ut i världen för att se om det höll för granskning.

 

Lindgården brann ned, mina tonårs ungdomsgård, en av ett par sorgligheter under året. Störst var att vi förlorade en kollega. Jag ser honom fortfarande i korridorerna.

 

Annat hände också, roliga saker. Jag jobbade på högskoleprovet, och gjorde flera besök i Örebro, i Stockholm och i Partille. Ett på Tjolöholms slott också. Och så reste jag och Lillebror till New York.

 

Åt mängder av jordgubbar under sommaren, och ägnade timtal åt att måla om väggarna, ändå fattas det färg längst upp vid taket.

 

Utöver det blev det rätt mycket kultur under året; teatrar, filmer, musikal och konserter. En hel del restaurangbesök också, inte fy skam. Jag gick på filmfestivalen förstås, och på Bokmässan, och såg till att träffa vännerna som är spridda över landet.

 

Året är starkt präglat av musiken från The Tallest Man on Earth, och av frukostar på lokal. Jag hängde mycket med Rambergsgänget, och som final kom lilla Olle till världen.

 

Ändå, ett halvdant år.

 

Upprepar det citat jag skrev ned i september 2013, upphovsman är Fredrick Terral:

 

"You may not be a Picasso or Mozart but you don’t have to be. Just create to create. Create to remind yourself you’re still alive. Make stuff to inspire others to make something too. Create to learn a bit more about yourself."

 

Viktiga rader.

 

Gårdagen kändes inte som ett avslut på 2013, mer som en start på 2014. Jag planerade att stänga in mig i två dagar för att koncentrera mig på att få en portfolio klar, och har så gjort.

 

Gick runt löjligt lycklig hela nyårsaftonen! Lagade potatisgratäng samtidigt som allra sista avsnittet av Christer sändes i P3, följt av Tankesmedjan på scen i Lund, inspelat under Musikhjälpen. Har sedan dess tagit pauser för att äta god mat, dansa i vardagsrummet, se på feelgoodfilmer och dricka bubbel, men där emellan har jag suttit böjd över pappren. Workshopen kommer att fortsätta fram till midnatt idag.

 

Fyrverkerierna exploderade runt omkring mig från tidig förmiddag igår, men crescendot vid midnatt var helt fantastiskt. Från min balkong ser jag öster, söder och en bit av väster, och den uppvisningen kan nästan mäta sig med nyåret i Sydney 2010. Nu vet jag det till nästa år, man behöver inte gå ned till vattnet utan ser stadens älvfyrverkerier från balkongen, i kombination med att villorna runt omkring fyrar av allt de äger och har. Tack Kyrkbybor, fin insats.

 

Av någon anledning blir det ofta hockeyreferenser när man pratar om att ta sig i kragen. Släppa sargen och komma in i matchen, tackla ett nytt år. Mindre snack, mer hockey. Jag vet inte vad det beror på, men jag ska göra allt det.

 

Gott Nytt År!