Alma Drake ritar

Att färdigställa bokbilder är ungefär som att göra klart en platta, tänker jag mig. När sång och musik är färdiginspelade i studio så börjar själva finliret: det ska vridas på reglage och nivåer, petas med detaljer. Justeras upp och justeras ned, och passas in till helheten. Lyssnas om och om igen, och monteras ned i småbitar innan det byggs ihop igen. Mina musikproducerande vänner (Sockan, Staffan) skulle nog kunna göra en lång utläggning här. Jag nöjer mig med att konstatera att det krävs rätt mycket obegripligt fipplande innan en låt är klar.

I slutändan blir det en treminuterslåt, en av tjugo, men för att få till de där tre minutrarna krävs åtskilliga timmar, dagar och nätter. Man hör inte timmarna i slutproduktionen men de är förutsättningen för att det alls ska gå att lyssna.

Lite så, tänker jag mig. Inte lika obegripligt, men tidskrävande. Gör JPG-filer av bilderna och i litet format i en bokdummie ser de ok ut, men zoomar man in lite ser man direkt allt kladd runt linjerna, alla omålade pixlar och allt som skevar. Finlir. Det är vad som pågår nu, och vad som har pågått konstant sedan fredag kväll. Listan jag skrev inatt, över saker kvar att åtgärda, är lite luddig. Somligt är glasklart ("matcha in stora trädstammen", "kundvagnen") medan annat kräver lite huvudkli ("gröns buzz", "korvflinet", "pannkaksarm").

Helt klart blir det nog inte idag, men snart.

Jag kom precis på vad korvflinet syftar på, men pannkaksarmen? Hm.