Söndag den 19 maj 2013

 

Två slitsamma arbetsdagar, sedan Göteborgs-Varvet, och med det sommaren. Klibbiga 25 plusgrader som från ingenstans på lördagen. Anders och Ylva var i stan för att A skulle springa, men de lyckades vi aldrig hitta. Spanade efter Malin vid startfållan men inte heller henne såg jag. Hade ett diadem med vippande guldstjärnor på mig för att sticka ut i mängden, barn pekade och sträckte knubbiga fingrar efter mig men som vänmagnet var de sämre. Man glömmer från år till år hur mycket folk Varvet verkligen drar till sig, Slottsskogen är som en bubblande gryta. Peppade Marwa medan hon åt banan och laddade, och hejade iväg henne när hennes startgrupp sprang ut ur fållan. Sedan började lång dags färd mot uppsamlingsplatsen...

 

Målet var en gräsplätt vi hade sett ut redan innan, där Maria, Ylva & Elvis skulle finnas, men att röra sig genom folkmassan var sirapssegt. Jag och Robin försökte gena över Botaniskas hållplats men där var det avstängt, funktionärerna pekade mot polisens avspärrningar och sa att vi fick gå runt. Vi tittade på löparna under tiden och det tog sin tid att komma bort till Linnéplatsen igen, och väl där brakade ovädret loss. Ett litet grått regnmoln skickade ut en blixt och ett muller som snudd på gav mig tinnitus. Läste sedan att åskan slagit ned i Olivedal alldeles nära där vi befann oss, inte konstigt att smällen kändes. En halv minut senare klamrade vi oss fast vid varandra under ett paraply, med en filt svept runt om, ändå blev vi blöta av störtskuren. Vårt lilla gäng hade vid det laget lämnat gräsmattan för målgången och vi fann aldrig varandra. Mobiltelefonerna lägger ju också av när masterna överbelastas, så man fick lita till ögonen. Pojkarna sprang i mål, fick vi till sist veta när sms:en började trilla in, och vid kexchokladtältet kunde vi en timme senare hämta upp Marwan, som var trött men nöjd.

 

På kvällen blev det hembakad pizza på balkongen. Drog igång en playlist från förra festen och andades in den ljumma sommarnatten. När Eurovision drog igång flyttade vi in, kommenterade bidragen och drack Kilkennys. Det återkommande skämtet var av någon anledning att köra runt med nedvevade rutor och Georgiens bidrag på hög volym.

 

När jag följde dem till busshållsplatsen vid kl 01 var det på riktigt sommarnatt ute. Två timmar senare satt jag ute på balkongen igen; Göteborg var fortfarande 20 grader varmt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0