Söndag den 15 september 2013

Inte konstigt att kärlek är så komplicerat när det visar sig vara _helt jäkla omöjligt_ att måla ett hjärta. Det ska slingra hopplösa kranskärl till höger och vänster, det skiftar just nu i regnbågens alla färger och jag har redan gett upp om att få det proportionerligt.

 

Mitt hjärta sneglar åt anatomisk korrekthet, men är ändå lite förvridet, och med alldeles för stora artärer. Kärleken målar jag inte ens dit, men den bor där inne.

 

Två friska lungor har jag i alla fall.

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0