Alma Drake ritar

Dagarna går i ett, snart är första veckan gjord.

 

Viktigaste grejen idag var att ta bussen till Camden och hänga ett par timmar på JobCentre Plus. Ingen höjdare, det var tydligen ovanligt högt tryck idag. Köande människor överallt i det öppna kontorslandskapet, mest europeiska hantverkare som jag förstod det (genom att tjuvlyssna på deras tolkar under intervjuerna). Rätt brysk personal, antar att de härdas, och det fanns fog för det. En kille höll på att bli utslängd för att han valde att beklaga sig över väntetiden, sedan för att han visslade högt och störde personalen, och sist för att han ville stå i en brandtrappa och vänta. Det fick han inte.

 

Syftet med det här lilla sociala experimentet var att intervjuas för att få ett National Insurance-number, vilket krävs för att jag ska få skatta här. Som tur var okomplicerat för mig som har både jobb och bostad och hade proof of address med mig från arbetsgivaren. Nu är ansökan ifylld, och kopia lämnad till lönehanteringen. Med lite tur trillar det ut lön i slutet av månaden. Handläggaren på JobCentre synade noggrant mina underskrifter och jämförde dem med passet, hann bli lite kallsvettig där men tydligen var de lika nog.

 

Fick rapport hemifrån, terminsstarten är craycray som vanligt ute i skärgården, men liksom tidigare år så reds det säkert upp för de allra flesta. Skillnaden i år är att jag inte är den som måste trassla ut saker och ting. Just nu evigt tacksam för det.

 

Fick en överbliven pannacotta av husmor till eftermiddagskaffet, fina grejer. Fortfarande mätt.