Alma Drake ritar

Seniorlunch, det har vi en gång i månaden. Idag satt jag med vid bordet, fick prata med en ljuvlig f d sjöman på 96 vårar. Född och uppvuxen i London men med farföräldrarna från Sverige, så svenskan var det inget fel på. Sorl i salen och hörapparater i vartannat öra, och så några flaskor vin på det. Man fick artikulera väl för att höras. Helmysigt gäng, de där seniorerna.

 

Det blev sen kväll, helt enkelt för att det blev det. Har suttit lutad mot sängkuddarna i snart två timmar nu och liksom bara laddat. Vet inte om jag lyckats, känner mig seg. Får se om en dusch kan väcka mig. Det vankas strax bokprojekt, liksom varje kväll. Ofta med blött hår. Enligt planen ska det bli en vår fulltecknad av jobb och av flera olika bokprojekt, tiden ska varsamt fördelas. Försiktigt ska även besök av vänner, hemresor och upptäckande av den nya staden kilas in.

 

Det är den 28:e januari och jag är redan trött, det oroar mig en smula.