Lördag den 24 juni 2017
Det blev en fin sista vecka på öjn.
Lili och mamma kom och förgyllde merparten av den. Vi bilade till Fårö, gick på vackra stränder, åt på Bakfickan och firade mamma som fyllde sjuttio.
Tog en sista promenad längs havet med Aaron, sa tyst hejdå till muren och gränderna och lite mer högljutt till Visbyvännerna och flög sedan hem till Göteborg.
Ett och ett halvt år senare är jag allltså tillbaka i Kyrkbyn. Jag ångrar varken mitt år i England, våren i Visby eller att jag flyttat hem igen. Allt känns helrätt. Nu väntar nya äventyr, exakt vad det blir vet jag inte ännu men det är en del av tjusningen.
Den där apboken som jag och Staffan jobbat med och som aldrig verkade vilja bli klar blev till sist ändå färdig och antagen av Idus, och i höst kommer den ut. Det blir en superfin och mysig bok!
Det har varit dop av Junibönan, min goa guddotter, med ett familjehäng som sträckte sig från brunch ända till midnatt, härligt påhitt.
Namngivning för Iris har också hunnits med, så två namntavlor har det blivit. En med apor, en med zebror. Förtjust i zebrorna, ska nog göra något av dem under hösten. Vykort kanske, eller julkort. Återfinns även som en liten bonus i kommande apbok, vilken ni såklart ska lägga vantarna på!
Det har arrangerats SOF i Linköping, och därför gamlingfestats och festivalats en hel natt fram till morgonens inbokade tåg. Fina grejer.
Lillebror och Marwa sprang GöteborgsVarvet, och det blev traditionsenlig picknick under tiden och middag här hemma på kvällen. Jag har varit i London med Mia, och prickade in Leaving Drinks för Simon & Chris som även de nu flyttar hem till Sverige.
Sommarkollo en vecka i Sundbo, ingen riktig sommarvärme men det blev ändå bad i sjön, trädgårdshäng, simning utomhus i Fagerstahallen och trask i skogarna. Gott för själen.
Nu i veckan möttes jag och Staffan i Varberg och fick tilll ett heldagshäng på filt, precis sådär som vi brukar.
Gårdagens midsommarafton firades först i Trädgårdsföreningen, när regnet kom flyttade firandet in till Malin som bjöd på bubbel och jordgubbar, och så gick vi till Flying Barrel på kvällen. Inte mycket är öppet den aftonen, till och med Sibyllakiosken var stängd, menn öl och burgare på Tunnan var en vinnare.
Har träffat och umgåtts med alla de jag saknat under det här året, och inramningen har ofta varit AW, eller mittpådagenfika eller något annat lyxigt. Otaliga frukostar innanför och utanför vallgraven har det också blivit.
Har hängt på Peters nätverkskontor E-hive ett par gånger, på Start-Up Monday. Gillar loungen, jag jobbar bra där.
Det har varit studentfirande i Västerås också, den här gången var det systerdottern Amanda som sprang ut på skolgården. Nu håller jag en tumme för att hon vill flytta till Göteborg.
Det är bara midsommar, och jag känner det ändå som att jag fått mer ur sommaren 2017 än jag vågat hoppas. Imorgon går vi (jag, Sanna, Hanna & Krabban tillsammans med halva Göteborg) på Coldplay på Ullevi, och den tidigare mardrömsprognosen - 38 mm regn och en vindstyrka på 20 sekundmeter - har ändrats till mer medgörliga 3 mm och 10 m/s. Det kan både vi och konfettimaskinen jobba med.
Nu tar bloggen officiellt sommaruppehåll. En lång sommar väntar, med en massa skoj inbokat. Jag ska utnyttja sommarstaden Göteborg till fullo, jag ska bo i tält och jag ska tillbaka till öjn.
Med önskan om en fin sommar! På återhörande när den går mot sitt slut.
Söndag den 23 april 2017
Tio dagar senare har en evighet gått.
Jag borde lägga upp bilder. Jag borde ta bilder.
Sista dagarna på ön inleds nu; sedan sist har jag jobbat långa pass med att färdigställa bokbilderna. Kikade igenom alla i en följd härom dagen och inser att jo, det blir nog en fin bok och den blir dessutom klar i tid. En vecka kvar till slutleverans.
Förutom det har Visby fortsatt att leverera. Kan inte se mig mätt på gränderna, vandrar lika lyckligt runt där nu som i mars. Espresso House har blivit ett andra hem, vågar inte tänka på hur många timmar jag och Nils har tillbringat där med varsitt skissblock och kaffe som hela tiden fylls på. Samma Nils stuvade in mig och kompisen Fritz i bil och så drog vi till Lärbro en dag och tittade på konstutställning, samt hämtade hem Nils skulpturer som också varit med. Fikade sluttampskaffe (gratisslurkarna längst ned i termosen) och körde hem genom ett vinterlandskap. Gick hem i lappvantesnöfall.
Samma trio hängde en eftermiddag på Almedalsbiblioteket. Ockuperade ett bord, åt medhavda knäckemackor och köpekaffe, bläddrade i böcker och pratade om allt möjligt och hade det sådär fint som man har det ibland. Gott sällskap och doft av snus, sånt gör mig glad. Laxpastafix här hemma och fortsatt skissprat medan det blev kväll. De flesta andra solnedgångar ser jag faktiskt, en av fördelarna med öliv.
Hämtade upp Aaron en eftermiddag, vovven blev tokglad. Kikade på havet, rullade i sand (Aaron) och låg i solvarmt Nordergravsgräs (båda två) och hämtade samma tennisboll tvåhundra gånger väl hemma i trädgården.
Lunchat med Inger, på ett ställe jag aldrig minns om det heter Hedvalls eller Hedbergs, men fin soppa hade de iaf i sitt mysiga källarcafé och någon slags snickerskaka till efterrätt, omnom. Igår kom Lina till stan för jobb, vi käkade middag på Bageriet och hamnade sedan på Bolaget. Väldigt glad för mina nya bekantskaper här, jag & Lina pratade resor och smed sommarplaner - tanken på att återvända är det enda som kommer att hålla mig från att gråta när jag måste sätta mig på flyget om en vecka.
Det finns mycket fint i att komma åter till Göteborg, men jag längtar redan tillbaka hit innan jag ens hunnit lämna ön. Gott betyg till en plats det. Har den senaste timmen suttit smått apatisk på min säng med en Varma Koppen Kantarell i handen. Sov dåligt inatt, ingenting förrän en stund imorse om man ska vara uppriktig. Hemresefebern börjar infinna sig.
Imorgon kommer äntligen mamma och Lili hit och gör mig sällskap i tre dagar, det ser jag fram emot! Och innan det ska jag försöka skaka av mig tröttman, kamma till mig och ta ett stort fång tulpaner med mig hem till grannen, för där vankas det tjejmidddag. Än finns det dagar kvar här.
Fredag den 14 april 2017
Det här att flytta till en plats där man inte känner någon med plan på att isolera sig, och ändå inte tycka sig ha tid att blogga om det? Märkligt. Tiden går visst snabbt när man har det bra.
Detta har hänt.
Gitte bjöd in till eftermiddagsfika i deras fina bungalow, himla trevligt förstås. De bor urfint med havsutsikt och uteplats, i en smart inredd liten box på Novi strax bortom sjukhuset. De behövde dessutom hundvakt några dagar senare, så jag flyttade helt enkelt in. Gitte lämnade över en bäddad säng, chokladmousse och en glad jycke, så det var inget annat än ren lyx att få bo där. Jag och Otto, även han brun labrador, gick långa promenader längs havet och doppade tassarna först i vattnet, sedan i sand. Det tuggades pinnar och nosades i vinden, och en morgon fick han springa av sig på Klockargårdens baksida. Det låg en bortglömd innebandyboll i ett hörn, den är sig inte lik post-Otto.
Jag minns att jag satt vid den gamla skogsglänteruinen i vårsolen och lyssnade på fågelkvitter samtidigt som solen sjönk. Jag minns också att jag satt på biblioteket både när Londonattacken skedde och när lastbilen mejade ned människor på Drottninggatan. Lika overkligt båda gångerna. Jag hade tur och har ingen koppling till de döda eller skadade varken i London eller Sthlm, men känner naturligt stark koppling till båda platserna. Närhetsprincipen, det som sker nära känns mer, och de där två terroristdåden kändes verkligen.
Lillebror fick ett infall och köpte flybiljett hit, aldrig blivit så glad över en impulsshopping. Redan fem minuter efter att han kommit in i huset fann jag mig stående i musikrummet med en kartong pastellkritor i handen som jag bara inte kom mig för att lägga ifrån mig, medan Sockan spelade och sjöng "Glimmande nymf" på akustisk gitarr. Där och då behövdes inte någonting annat.
Förutom det så ägnade vi de tre dagarna åt att ha långa skrivarlyor på Espresso House, hitta sushihak, titta på solnedgång, andas havsluft, se på film och skratta åt tramsighet. Sista natten bodde vi på Clarion, Anders hade fått ett bra erbjudande så det blev ett glas i baren och lobbyflygelspel, middag på Kitchen and Tables, Game of Thrones, hotellnatt och nästa dag en tretimmarsfrukost. Goa grejer. Åt indiskt till lunch och sedan var man tvungen att krama hejdå även om man hade kunnat fortsätta hänga i några veckor till. Tröstade mig med att gå och se Skönheten och Odjuret på bio. Odjuret alltså, så snygg kille. Trist att han blir en människoprins i slutet.
Skärtorsdag igår, och familjen Lidqvist var på besök på ön. Mötte upp med Mattias, Elvis, Tyra & Hilda och barnen bubblade om Pokemons och allt möjligt som de inte fått berätta sedan vi sågs i somras. Gullungar. Vi sällade oss till den årliga påskparaden som utgår från Östercentrum och på grund av enorm uppslutning tog en timme på sig att snigla ned till Almedalen där alla utklädda barn fick ett påskägg. Tyra somnade i vagnen, Hilda fick sitta på pappas axlar och Elvis sjöng Zlatansånger. Jag fick påskhareteckningar av de stora barnen, Elvis ritade mustasch och ögonfransar på sin. Älskar den där lilla familjen.
Vinkade av och gick sedan hem till Nils och Line. Fick köttbullar och påskgodis, och klappa katt och prata tavelprojekt och fingra på penslar. När jag gick över torget senare samma kväll fick jag en del blickar, antagligen för att jag fortfarande var sminkad som påskkärring efter påskparaden. Lina stod i köket och lagade mat när jag kom hem till Klockargården, jag hade lagt ett påskägg i hennes rum för att muntra upp jobbhelgen, det fungerade visst.
Påskhelg alltså, och inte heller i år är jag hemma. Det känns ändå bra, Sockan var nyss här, mamma och Lili kommer snart. Lilla farbrorn saknar jag förstås men han har fått påskhälsning skickad till sig och det blir säkert chans att ses i sommar. Bosätter man sig på en ö får man finna sig i att man inte alltid kan ta sig därifrån.
Förrän det är dags, vilket det är snart. Från 1 maj hittas jag återigen på Lundbygatan. I Kyrkbyn, på Hisingen, i Göteborg. Blir Västkustbo, igen. Jag längtar hem, efter staden och vännerna och allt jag inte sett på 1 ½ år, men det betyder inte att det blir enkelt att lämna den här ön.
Söndag den 2 april 2017
Måndag den 27 mars 2017
Seg morgon, sover dåligt igen vilket egentligen inte berör mig så mycket just nu men kände för en gångs skull av sömnbristen. Hasade runt i tofflor här hemma hela förmiddagen, satte mig vid ljusbordet men kunde inte koncentrera mig mer än tio minuter i taget. Jag befinner mig precis där jag vill vara just nu, ändå snurrade tankarna i alla möjliga riktningar och allt kändes motigt. Messade med en kompis som uppmuntrade och uppmanade mig att dricka kaffe. Och se, den lilla grejen gjorde susen. Ibland krävs inte mycket. Jag tog mig i kragen, kammade till mig och gav mig ut i kullerstensgränderna. Drog in syre och solsken i lungorna, och gick via ICA Torgkassen för att köpa kaffeförberedande mjölk. Sprang på Inger, så nu vankas lunch i nästa vecka, och när jag väl var hemma igen satte jag igång med ritandet. Så sjukt effektiv eftermiddag, helnöjd. Sitter i soffan med en mazarin nu och tittar mot sängen som är belamrad med teckningar. Känns som att det på riktigt har lossnat med boken nu, det är inte längre bara blyertsstreck på kladdpapper utan jag börjar ana tryckvänliga bilder. Skön känsla. Glider vidare på dagens våg och plockar snart upp pennan igen, ska bara vila fingrarna lite.
Lördag den 25 mars 2017
Måndag den 20 mars 2017
Inne på vecka tre nu. Fortsatt älsk på denna stad.
Förra veckan var fylld av skissande, jag och Susanne har mailat fram och tillbaka och boken växer stadigt fram. Ser så mycket fram emot att få börja rita rent, även om inte allt är färdigskissat så ska jag nog börja närma mig några av bilderna med en fineliner. För en gångs skull vill jag inte behöva känna någon stress, jag behöver inte sitta i femtontimmarspass och rita sista veckan, nu kan det få ta tid. Jag vill njuta av varje steg utan att ha panik mot slutet, så det börjar nog bli dags att plocka fram ritplattan. Hm, undrar var pennan till den är, hoppas den följde med från London, lämnade ju en del grejer där...
Förutom att umgås med pennor och papper så fick jag en solig och blåsig eftermiddag låna grannens Aron. Vi tog sällskap längs havet, och det var bra drag i hundtassarna. Vi traskade norrut, nosade på allt vi hittade och vände när vi kom till en båtuppställningsplats. Aron doppade tassarna i havet, grävde ned nosen i uppspolad tång och övade på att kissa i motvind. Fin dag. Två timmar senare lämnade jag en trött vovve hemma i köket, jag hörde hur han slabbade i sig vatten när jag gick. Vi träffade på två nya polare också, nakenhundarna Yngve och Lennart. De hade plyschkläder på sig, med namnen broderade på ryggarna...
Kolla in den här ljuvliga nosen:
Det visade sig att Hanna, hennes Björn och deras lille Sebbe var på ön och hälsade på vänner i Alva, och Hanna och Sebbe tog bussen upp till Visby en dag. Sebbe var en prickig korv pga vattkoppor så vi höll oss utomhus. Så himla mysigt att få hänga med treåring och med gammal vän från förr! Vi hittade en finfin lekplats, Sebbe for runt som en virvelvind och testade allt. Först var vi alldeles ensamma, sedan kom en familj till och vi förvarnade om vår prickigkorvstatus. När vi gungat och åkt rutschkana en stund tittade vi upp och insåg att lekplatsen nu myllrade av små kids i rosa reflexvästar som smugit sig dit utan att vi märkt något. En hel Montessoriförskoleklass. Man kan gissa att det blir en del VAB för dem den närmaste tiden...
Åt pannkakor, läste böcker på biblioteket sittande i soffor, fipplade med leksaker på BR, sprang runt på torget och doppade pommes i ketchup, plus att jag fick de bästa kramarna. Sebbe visade även prov på sitt hästgnägg, ett helt fantastiskt ljud: iiih-HA-HA-HA som den värsta superskurkens elaka maktskratt. Jag kunde inte låta bli att fråga om och om igen vad hästen säger.
Hade dessutom sådan tur att lilla familjen dök upp innanför murarna även igår, innan båten tog dem till fastlandet. Ungefär samma upplägg som två dagar innan, kompletterat med att kasta sten i havet.
Jag har bänkat mig på Espresso House nu. För en kaffe får man sitta hur länge man vill här, det är stort och det finns wifi och eluttag och man ritar bra här. Favoritmåndag.
Tisdag den 14 mars 2017
Det är så fånigt fint i den här lilla staden, och jag trivs så bra i den! Hör nog hemma här.
Lördag kväll: träffade Lina som jobbar vissa helger och har långt att åka, så hon sover i rummet jämte mitt de gångerna. Lovade varandra att gå ut och äta nästa gång hon är i stan. Jag tog en kvällspromenad och kunde inte få nog av den stjärnklara himlen och snuddpåfullmånen som hängde där uppe. Insåg att ruinen närmast mig, St Nicholai, är upplyst om nätterna. Stenvalven lyser med ett varmt apelsinfärgat sken och det går nästan inte att slita sig därifrån.
I söndags kväll bjöd mina grannar i Domprostgården in till middag. Fick fördrink i lusthuset, rundtur i huset och chans att kika på Mats alla pågående målningsprojekt på övervåningen. Väldigt vackra ikoner, guldglimmande på sina ställen och målade på fläckig presenning. Två av dem hänger i Svenska Kyrkan i London. Fick dessutom god mat och en skvätt honungsrom samt lära känna de andra sju runt bordet. Väldigt trevligt gäng, förstås. I Mats familj ingår även en chokladbrun, ljuvlig labrador; hur mysig vovve som helst som tog plats vid stolen och aldrig tröttnade på kel.
Tänk att jag har haft sådan tur att jag hamnat just här, just nu.